Du håller mig kvar i något jag lämnat, för länge sen
Det tar ett tag för mig, jag kanske glömmer hur man gör
sist var himlen vit som papper ovanför
Men jag har slutat säga nej, nu ska jag göra vad jag kan
jag ska riva mina murar tills vi ser varann
För jag vet vem jag är när jag är hos dig
Jag har aldrig fått ihop modell och verklighet
Jag tankar nya tankar, men långsamt som du vet
Så jag lovar ingenting, jag säger hellre förlåt
Vi ska va dom vi vill vara hellre nu än efteråt
För jag vet vem jag är när jag är hos dig
Kommentarer
Postat av: Annelie
gud vilken vacker bild !
Trackback
